Varför kan jag inte bara få ha en bra dag, bara en. Varför ska det vara så svårt och svart? Jag önskar att någon kunde hjälpa mig. Säga att allting bara är en mardröm. Jag vill inte leva i detta mörker längre. Jag vet inte ens om jag vill leva överhuvudtaget. Dag ut och dag in, jag orkar inte. Jag vill inte mer. Snälla. Jag kan inte längre behärska mig, inte vara lugn, inte koncentrera mig. Sover inte om nätterna. Trycket är för stort just nu, och vilken sekund som helst så exploderar jag. Jag går under. Går sönder. Trött på att höra att allting kommer ordna sig, när jag i själva verket vet att de inte gör det. Önskar att någon skulle få gå i mina skor en enda dag bara för att se och känna det jag känner. Kanske skulle h*n kanske förstå eller vara död efteråt. För mycket tankar. För lite sömn. Jag är på helspänn hela tiden. Kan inte någon bara se? Förstå mig någon, snälla? Det känns som jag har skrikit som en desperat tok på hjälp, alldeles för länge nu. Ingen har en susning om hur tankar och känslor väller över inom mig. Jag.vill.inte.mer jag vill få ett avslut på allting nu. För jag orkar inte kämpa på såhär mer.... Jag vill inte. Jag kan inte. De går inte. Ingen kommer kunna hjälpa mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kommer nog aldrig få bli firad på morsdag. Jag kommer aldrig få höra ordet mamma. Den sorgen är bedövande. Instagram och Facebook vimlar av bilder på mammor och barn, det svider lite extra när dessa bilder finns överallt. Jag är såklart glad för ...

Jag vet inte om du hör mig men ber dig om ett svar, jag vet inte om du lyssnar på den bön jag har. Ja, jag vet jag är för simpel, enkel, inte någon alls men när jag ser din blick så tror jag ändå att du kanske hör... Gud, hjälp de människor som är...

Jag känner mig så låst. Instängd i mitt eget mörker. Samtidigt vill jag bara bli ännu mer instängd. Lås in mig i en bunker av betong, låt mig ligga med täcket över huvudet och långsamt försvinna bort. Bort från allt. Har jag en axel att luta mig em...

Jag ger sken av att orka och klara av saker och ting, jag är stark, jag kämpar, jag tar mig fram med fasta steg. Men skenet bedrar. Jag har ingen ork, framförallt inte psykiskt, knappt fysiskt heller. Visst kämpar jag men jag är inte stark, jag är in...

Mitt mående och beteende påverkar mina nära mer än jag kunnat föreställa mig. Jag gör felaktiga val, ja rent dumma val som drabbar dom som betyder mest för mig. Det är bara så svårt att veta hur jag ska hantera allt som rör sig inuti mig. Ska jag hål...