Jag vet vad jag måste göra, ändå sitter jag kvar här och det skrämmer mig. Och om jag behöver förklara så är det som en skugga som vilar i tiden, den förstör inga minnen, den håller allt kvar. Jag vill inte se mig såhär.
Men jag vet att jag döljer en sanning och jag vet att jag borde vara ärlig med hur jag mår, att väntan inte leder någonstans. Jag har aldrig fått göra min röst hörd, jag tror det sitter så djupt inom mig att jag inte vågar säga saker om mig själv och mitt mående rakt ut. Jag har aldrig fått visa något för någon. Jag har tänkt men aldrig fått tala. Det gör mig så feg att jag nästintill viskar fram mina svar, det hörs säkert ingenting alls.
Jag vet att jag måste ta steget ur min sista chans.
Jag försöker att strida mot känslan men det är svårt och jag är rädd. Känslan och själen spelar mig ett spel nu, får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur.

Snälla hör på och förstå, jag tar snart steget ur min sista chans.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kommer nog aldrig få bli firad på morsdag. Jag kommer aldrig få höra ordet mamma. Den sorgen är bedövande. Instagram och Facebook vimlar av bilder på mammor och barn, det svider lite extra när dessa bilder finns överallt. Jag är såklart glad för ...

Jag vet inte om du hör mig men ber dig om ett svar, jag vet inte om du lyssnar på den bön jag har. Ja, jag vet jag är för simpel, enkel, inte någon alls men när jag ser din blick så tror jag ändå att du kanske hör... Gud, hjälp de människor som är...

Jag känner mig så låst. Instängd i mitt eget mörker. Samtidigt vill jag bara bli ännu mer instängd. Lås in mig i en bunker av betong, låt mig ligga med täcket över huvudet och långsamt försvinna bort. Bort från allt. Har jag en axel att luta mig em...

Jag ger sken av att orka och klara av saker och ting, jag är stark, jag kämpar, jag tar mig fram med fasta steg. Men skenet bedrar. Jag har ingen ork, framförallt inte psykiskt, knappt fysiskt heller. Visst kämpar jag men jag är inte stark, jag är in...

Mitt mående och beteende påverkar mina nära mer än jag kunnat föreställa mig. Jag gör felaktiga val, ja rent dumma val som drabbar dom som betyder mest för mig. Det är bara så svårt att veta hur jag ska hantera allt som rör sig inuti mig. Ska jag hål...