Sömnlösa nätter. Svarta, tysta och oroliga. Ångesten kommer krypande som en ovälkommen gäst. Jag skakar smått i hela kroppen, som att jag spänner mig så hårt att musklerna krampar, det gör ont. Smärta är gnagande, ilande, hettande. Jag orkar inte, jag vill inte. Dygnen blir så långa, vill bara få somna från allt. Är det verkligen så att man ska behöva känna så.... Jag vill bara få en paus. Vill inte leva såhär, det är inte värt lidandet. Min våg av dödslängtan och livslust tippar över och jag vet inte vad jag ska göra. Vem kan hjälpa mig?