Jag tycker om dig som du är. Ja det är något man ofta får höra. Men sen kommer en lista på krav på förändringar man borde göra för att bli godkänd, för att få vara med. Men om jag lyder, vem är jag då? Och vem tycker du att jag är? 

Allt jag har är bön och en dröm att få duga precis som den jag är. Jag vill leva mitt liv utan att behöva ljuga. Jag vill vara välkommen för den jag är och inte för den jag borde vara. Jag vill bara vara jag. Är mitt liv ett liv värt att leva? Är jag värd något om jag bara är jag? 

Jag tycker om dig som du är har alltid en annan innebörd än just de. 

Följer du inte reglerna och samhällets normer blir du aldrig accepterad. Alltså är du inte omtyckt bara för att du är du. Eller?